Hem
Tv
Bredband
Telefoni
Kundservice

IP-login

iplogin.png
TV teknik
Grundläggande nätuppbyggnad
Alla kabel-TV-nät, stora som små, har i princip samma strukturella form. Nätet utgår från en central punkt i vilken inkommande signaler för de olika tjänsterna processas så att de på bästa sätt kan sändas vidare ut i kabelnätet. Denna del av ett kabel-TV-nät kallas Huvudcentral, förkortas HC. Till denna kommer signaler från antenner, vilka tar emot sändningar från markbaserade sändare och satelliter, samt ibland även via nationella eller internationella fiberkabelnät. Vid HC finns oftast anslutningspunkten till överordnade datanät.

Från HC sänds signalerna ut via stadsnät, basnät, områdesnät och fastighetsnät till de enskilda abonnenterna. I mindre nät finns givetvis inte de uppräknade mellanleden. Den allra sista biten av fastighetsnäten fram till abonnenterna kallas logiskt nog för abonnentnät. I Sverige är dessa oftast av kaskadtyp, men även stjärnnät är vanliga. Kaskadnät innebär att varje kabelslinga passerar ett antal lägenheter, med ett eller flera abonnentuttag i varje lägenhet. I stjärnnäten går kablarna direkt från en central punkt till respektive lägenhet, i vilken ett eller flera abonnentuttag kan finnas. Båda nättyperna möjliggör sändningar med hög kvalitet.
 
Kabel-TV/BMF-nätens kapacitet
Kabel-TV/BMF-nätens kapacitet Kabel-TV/BMF-näten har mycket stor kapacitet. Det beror på att alla signaler moduleras och sänds på olika frekvenser. Därigenom kan många signaler sändas samtidigt utan att de påverkar varandra. Frekvensområdet som ut-nyttjas är stort, från 5 till 862 MHz. Att blanda olika typer av tjänster, som till exempel analog-TV, digital-TV och datakommunikation för Internet, är inga som helst problem.

De flesta kabel-TV/BMF-nät kan sända signaler åt båda hållen, från HC till abonnenterna respektive från abonnenterna till HC. Tekniken är att ett visst frekvensområde används åt ena hållet och ett annat område åt andra hållet.
 
Bredband – bandbredd
Bandbredd är ett minst 50 år gammalt begrepp inom radiotekniken. Det var redan då ett slags relativbegrepp avseende frekvensområdet. När en utrust-ning kunde hantera och en tjänst behövde stort frekvensutrymme talade man om bredband – till skillnad från smalband. Datatekniken har ärvt benäm-ningarna, men här avses överföringskapaciteten, dvs hur många ”ettor och nollor” som kan sändas per tidsenhet. Måttet är normalt bit per sekund – bps med k (kilo), M (mega) eller G (giga) framför.

Det finns ingen klar definition av begreppet ”bredband” – ännu mindre om ”verkligt bredband”. Vanligtvis används ”bredband” när man talar om nät som har kapaciteter som mäts i Mbps.

Kabel-TV/BMF-näten är bra exempel på bredbandsnät. Med dagens teknik kan överföringskapaciteten, eller hastigheten som det felaktigt oftast sägs, komma upp i storleksordningen Gbps.
 
Datakommunikation
Konsekvensen av vad som nämns ovan är att kabel-TV-näten (BMF-näten) lämpar sig utmärkt väl för datakommunikation. Den standardiserade teknik som används ger stor flexibilitet, bra driftsäkerhet och fördelaktigt ”pris/-prestanda”-förhållande. Både i Sverige och ”worldwide” är datakommunika-tion via kabel-TV-nät en mycket utbredd företeelse.
 
Internet via kabel-TV
Den i särklass mest tillämpade datakommunikationstjänsten i kabel-TV-näten är Internetanslutning. De överföringskapaciteter (hastigheter) som efter-frågas kan lätt erbjudas.
 
© 2008 LA Cable | Design: Webfabriken